Partners in FTD Care Header 2022

Kommunikationsstrategier vid frontotemporal degeneration

Kommunikation bygger på vår förmåga att tala och förstå vad andra säger. Att tala, läsa, skriva och namnge vanliga föremål är delar av språket som kan gå förlorade på grund av den atrofi av hjärnans frontala och tinninglober som uppstår vid FTD. När språket försämras blir vården utmanande på grund av personens bristande förmåga att förstå och svara vilket kan resultera i frustration för den boende och vårdgivaren.

Även om FTD är en degenerativ sjukdom, finns det en plats för logopeden i teamet. Denna tjänst bör inte bara användas för reparativ terapi; det kan vara av stort värde att upprätthålla språkets funktion och optimera kommunikationen och framgångsrikt informationsutbyte. Utbildning av direkta vårdgivare att använda föreslagna insatser är avgörande för kontinuitet i vården

Träffa Karl

Karl, en 59-årig man, fick diagnosen FTD vid 54 års ålder. Han har en fyraårig högskoleexamen och kunde alltid formulera sig väl. Karl har varit på vårdinrättning i två år. Till en början när Karl kom in på vårdinrättningen kunde han kommunicera sina behov och förstå planerna för dagen. När sjukdomen fortskred minskade de områden i hjärnan som kontrollerar språket; han blev icke-verbal förutom ett enstaka ord eller två. När hans förmåga att uttrycka och svara på kommunikation förändrades, blev hans vård en utmaning. När han ställde en fråga svarade han med en tom blick. När personalen ropade hans namn agerade han inte som om han hörde dem och fortsatte att gå. Enkla förfrågningar följdes inte, t.ex. "Det är dags för middag" och "låt oss borsta tänderna." Familjen blev bedrövad över hans bristande förmåga att uttrycka behov som hunger, törst eller smärta.

Teamet föreslog att Karl skulle utvärderas av en logoped. Terapeuten bedömde alla språkmodaliteter (läsning, skrivning, lyssnande och tal). Genom att använda kort som matchade funktion med föremål, bestämde hon att hans förståelse var bättre än hans uttryck. Hon noterade att han klarade sig mycket bättre i en miljö där andra distraktioner minimerades. De bjöd in familjen att observera och visade att Karl kunde svara på ja/nej eller begränsade frågor när de var skrivna på papper. Personalen lärde sig att ta Karls hand, få hans uppmärksamhet och leda honom till matsalen. De insåg att han behövde tid för att följa en begäran om att sitta ner på grund av förseningen i behandlingen. Han reagerade på visuella och verbala signaler när personalen visade honom en tandborste och gjorde en borstningsrörelse. De använde en raderbar tavla eller papper och penna för att få svar på frågor med begränsade valmöjligheter. Det betonades att tillvägagångssätt, ansiktsuttryck och tonfall alla är viktiga för kommunikationen.

Dessa insatser stärkte personalen, vilket återspeglades i respekt för Karl, förbättrad vård och livskvalitet.

Diskussionsfrågor:

  1. Hur förändrar FTD personens förmåga att uttrycka och förstå?
  2. Hur hjälpte logoped till att utvärdera nuvarande språkförmåga och bistå personalen med idéer om vård?
  3. Vilka är några av de kommunikationstekniker som användes? Kan du föreslå andra?
  4. Vilka resurser finns tillgängliga för ytterligare information?

1. Hur förändrar FTD personens förmåga att uttrycka och förstå?

  • Människor kan uppleva en mängd olika symtom relaterade till mottagande och/eller uttryck av språk.
  • Problem med förmågan att namnge föremål, tala och skriva påverkar uttrycket.
  • Förmågan att "avkoda" vad andra säger; läsa och förstå skrivna ord påverkar mottagandet.
  • På grund av progressiv atrofi i områden av hjärnan som är ansvariga för språket kommer den boendes förmåga att kommunicera att minska. Vårdplanen måste justeras.

2. Hur hjälpte logoped till att utvärdera nuvarande språkförmåga och bistå personalen med idéer om vård?

  • Tillhandahöll en systematisk bedömning av alla språkmodaliteter för en heltäckande bild.
  • Använde tekniker för att identifiera dolda styrkor såväl som svagheter.
  • Närmade kommunikation som delad aktivitet mellan Karl och personal/familj med tonvikt på hur vårdgivare kan underlätta det, t.ex.: minska konkurrerande stimulans och distraktioner, tålmodigt ge tid att bearbeta information.
  • Föreslog andra kommunikationsformer än tal och modellerade dem för personalen/familjen: demonstrera med handrörelser; med hjälp av rekvisita, bild och diagram.

3. Vilka är några av de kommunikationstekniker som användes? Kan du föreslå andra?

  • Försäkrar Karls fulla uppmärksamhet genom att begränsa distraktioner i miljön.
  • Personlig vård assisterades av visuella och verbala signaler - ledde Karl till diskbänken, gav honom tandborsten och gjorde en borstningsrörelse.
  • Använd beröring – ta honom försiktigt i handen och för honom till matsalen.
  • Använda skrivverktyg för att få fram svar på korta meningar eller frågor med begränsade valmöjligheter (ja/nej-svar).

Andra förslag:

  • Närma dig medvetet personen på ett lugnt sätt, tålmodigt och med en behaglig röst. Att svara på en boendes tomma blick och bristande svar på verbala förfrågningar med otålighet eller irritation kan bidra till ett oroligt eller upprört svar.
  • Användning av rutin eller ritualer för att underlätta den dagliga vården
  • Använd konsekvent samma termer för vårdfrågor, till exempel vid toalettbesök
  • Att sjunga – att ändra orden till bekanta låtar eller lägga till musik kan vara till hjälp för att få samarbete.
  • Teknik – iPads och program som Proloquo2Go (www.proloquo2go.com/) får ökad uppmärksamhet på biståndskommunikation. De kan vara till hjälp för vissa personer med tidig primär progressiv afasi (PPA), men kräver andra färdigheter och uppställningsstöd för att kunna använda dem effektivt. En logoped kan bedöma potentiell nytta.

4. Vilka resurser finns tillgängliga för ytterligare information?

Problem och tips

Vad finns i den looken?
F: ”Vi har en invånare som inte svarar när du ställer en fråga till honom; han bara stirrar på dig med en tom, arg blick som gör folk nervösa. Vad betyder den där tomma blicken?

S. Viktigast av allt är vad den tomma blicken INTE betyder - det här är inte avsett att vara hotfullt.

Flera saker kan bidra till frekvensen av denna stirrande i FTD. Många människor med FTD utvecklar "platt påverkan" med minskat uttryck av känslor och apati. De kan också förlora förmågan att läsa sociala signaler och glömma att det inte är artigt att stirra. Ibland kan personen med FTD hålla ut eller "fastna" i ett ord, en fråga eller en tanke; vissa kan fastna i ett stirrande läge.

Och deras förmåga att förstå språk och svara med lämpligt tal kan vara en bidragande faktor. Tänk på när du blir ombedd att lösa ett svårt problem eller du inte kan förstå vad någon frågar dig – ingen utdata produceras.

Rulla inte tillbaka! Var positiv och upprätthåll ett vänligt, lugnt förhållningssätt. Använd bekanta termer och visuella signaler. Ge personen tid att svara. Om stirrande stör andra invånare, omdirigera personen till en annan aktivitet för att få dem att "låsa sig!"